Båt-dag.

Idag var vi ute med pappa och hans fästmö Ylva i båten.
Det blev en heldag.

Imorgon ska Rikard iväg på jobbintervju... typ.














100 dagar kvar.



Vet ni vad det är för dag idag?
Idag är det 100 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vet ni vad det betyder?
Det betyder att imorgon är det 99 dagar kvar till beräknad förlossning.
Det är en ganska bra sak.

Dagens bilder.

Hälsade på mamma och Lennart idag på deras land.
Här kommer några bilder som jag tog där borta:


En springande Cilla.


Ängel som Cilla fick av sin mormor.


Trixi, mammas hund.

Lokaltidningen.



Lokaltidningen kom idag.
Detta är "Anslagstavlan" i tidningen.
(Säljes, köpes, uthyres, bytes, och diverse.)
Under diverse hittade jag denna tänkvärda notis:



Själv är jag varken troende eller ateist, men jag tycker ändå det är lite lustigt med denna notis. Den känns lite felplacerad på något sätt.

Kramp.

Okej... det kanske är lite för mycket kex choklad i mitt huvud just nu. Jag drömde nämligen att jag hittade två stycken kex choklad i skafferiet här hemma.

Nu börjar den "roliga" delen av graviditeten. Jag vaknade klockan sju imorse och kände att jag höll på att få kramp i vaden. Så jag utbrast "hjälp mig, hjälp mig" varpå Rikard vaknade och hjälpte mig. Som tur var slapp jag kramp denna gång. 

När jag var gravid med Cilla vaknade jag av kramp i vaden vid två tillfällen. Båda gångerna väckte jag Rikard som fick hjälpa mig. Vid de två tillfällena har jag för mig att jag väckte honom genom att säga "mitt ben, mitt ben".

Jag har aldrig fått kramp när jag inte varit gravid och jag känner mig ganska rädd för att få kramp. Jag tror att jag vet hur jag ska gå tillväga om jag får kramp, men jag är ändå orolig för att få det. Tänk om jag är ensam och helt plötsligt får kramp. Vad gör jag då? 
Säger: Hjälp mig?

Också nu känns det annorlunda i ena vaden. Det känns spänt.

Balkongdörren vet jag inte om jag vågar öppna något mer. Vi får besök av getingar hela tiden. Cilla kom in till oss imorse och sa att det var en geting i hennes rum. Och då sov vi ändå med balkongdörren stängd inatt. Vi har den alltid stängd nattetid men öppnar den om dagarna.
Känns inte helt bra det här med getingarna. 
Fast i det här fallet kanske det inte var en geting, utan en fluga. 
Men ändå. Getingar finns det ändå gott om vid vår balkong.
 

Rikard har bloggat.

Idag har Rikard bloggat. Om jag tolkar hans inlägg rätt så tycker han att jag skriver för mycket om kex choklad.

Och hur stor kommer jag bli denna gång?


På söndag.

På söndag är det mors dag.
På söndag har jag även 100 dagar kvar till beräknad förlossning.
På söndag ska det bli fint väder.
På söndag kanske vi åker ut med pappa i hans båt.
På söndag.

Jag betvivlar.



Rikard är ute och cyklar. Det är bra att han är ute och cyklar. Jag vill att han ska komma hem.
Jag vill INTE att han röker.

Idag var det picknick med Cilla, dagmammorna, och alla dagbarnen, men jag satt mest och var orolig. Rikard, mamma, pappa, tvillingbror Joel och svärmor var också där.

Nu har jag gått in i vecka 26 och såhär står det på internet om denna vecka:

"Barnet är ca 23 cm långt från huvud till stjärt och väger ungefär 900g. Ryggraden blir starkare och smidigare, för att den skall orka bära kroppen. Lungorna utvecklas alltjämt och barnet växer till sig mer och mer. Med lite tur kan man höra barnets hjärtslag genom att någon lägger örat mot din mage. Ögonen är nu färdigbildade och barnet har lärt sig att både andas in och ut. När barnet hör ljud reagerar det med högre puls, och spelar du musik kan det hända att hon/han rör sig i takt. Det finns studier som visar att barnet reagerar på beröring runt denna vecka."



Så här sitter jag nu. Dricker vatten. Nej, förresten, vattnet tog slut.
Och Rikard är ute och cyklar så jag kan inte ropa: "Riiiikard, jag är töööörstiiig",
för han skulle ändå inte höra mig.
Jag kommer bli tvungen att hämta mitt eget vatten.

Jag vill inte blogga. Jag har inget att skriva om.
Men det känns mindre ensamt om jag bloggar. Då känns det som att det finns någon där som lyssnar.
Om man har riktigt tur kanske det t.o.m. finns någon där ute som förstår.

Men jag betvivlar det.
BE-TVIVLAR.

Rikard, koooom heeeeeem.

Kollar efter i picknick-korgen och ser att där finns Kex choklad. Och en massa kakor och bullar som inte jag har köpt, utan mina föräldrar. Tack för Kex chokladen. Kex choklad är livets lycka. 

Oj, vad ni måste älska mig, när jag får Kex choklad och allt.

Älska mig.

Jag älskar Cilla och bebisen i magen.
Någon som vill känna bebis-sparkar?
Och jag älskar lite andra personer som bor både här och där. Rikard älskar jag också. Särskilt när han inte röker. Om han röker blir jag sur.

(När Rikard röker får jag lust att säga: Om du tänker börja röka så tänker JAG också börja röka och då är det ju ditt fel om jag blir en rökare.
Sedan kommer jag på att det vore en väldigt fånig sak att säga.)

Jag tycker om min svärmor också. 

Nu ska jag titta på tv.
Eller gå och hämta vatten.


Någon annan dag.



"Allt ska vi glömma och allt ska vi förlora.
 Och någon annan dag, men inte nu, ska jag visa dig
 den hemliga grottan, den porlande bäcken
 jag aldrig fann som barn."

Jonas Gardell.

MVC.

Det är inget konstigt med min viktökning sa barnmorskan.
Om jag inte hörde fel så sa barnmorskan också att barnet kommer att fördubbla sin vikt under de närmaste fyra veckorna.
Alla värden såg bra ut.
Hjärtslagen fick jag också höra.

Imorgon går jag in i vecka 26.

Dagens många bilder.

Här nedan kommer lite kort. De flesta av dem är tagna under min skogspromenad. Och jo, jag är fortfarande så pass fjortis att jag kan fotografera mig själv i hopp om att få till en bild som duger. Om jag lyckas eller inte är en annan fråga. Jag tar bilder på mig själv med en viss genans i kroppen för jag vet att det är fånigt att fotografera sig själv. Jag kan helt enkelt inte hjälpa det. Ibland redigerar jag bilderna i hopp om att det inte ska synas att det är jag själv som har tagit bilderna. Att försöka smyga med det faktum att man fotograferar sig själv kanske å andra sidan är ännu mera fånigt än att faktiskt ta bilder på sig själv.

Idag var jag iväg med Cilla och mamma till Bålsta. Jag har fått mammas gamla vigselring och jag tänkte göra den lite större så att jag kan ha den på långfingret.
Den är färdig att hämtas om ungefär en vecka. Inskriptioner och allt kommer att finnas kvar i den.
Jag vill ha en guldring på högerhandens långfinger, det har jag velat ha i säkert över ett år, så varför inte passa på nu när man ändå har fått en ring? Så slipper jag ha en gammal ring som ligger och skräpar i någon låda.

Mamma tittade på kläder, jag tittade på väskor och Cilla tittade på smycken. Cilla hittade också en bh som hon tyckte var "cool". Det var en fjäril på ena bh-kupan.

När vi kom hem efter Bålsta-turen så flög det runt två getingar i vardagsrumsfönstret. Cilla blev rädd och började gråta. Jag sa att det inte var något farligt och att de snart skulle flyga ut igen. Jag fick intala både henne och mig själv om att getingar är ofarliga.
Jag ringde mamma för att fråga hur jag skulle bära mig åt för att få ut getingarna.
För Rikard var ju inte hemma och kunde hjälpa mig.
Och jag tycker att getingar är obehagliga.
Jag tyckte att mamma skulle skicka iväg en superhjälte hem till mig som kunde hjälpa mig med att få ut getingarna, men det gjorde hon inte, hon sa att jag skulle ställa fram saft vid det öppna fönstret.



Rikard har varit ute och cyklat med min pappa ikväll. Han ska försöka komma iväg och cykla ungefär två dagar i veckan.

Idag har jag fått höra av två olika personer hur stor och tjock jag har blivit.
Vi får väl se vad barnmorkan på mvc säger imorgon. Är min viktökning normal eller onormal?
Svaret på frågan återstår att se.
(Jag darrar av skräck).
























Jag och magen.











Den här blomman har Cilla målat. Tyckte den var fin.






MVC.

Imorgon ska jag till mödravårdcentralen och antagligen höra bebisens hjärtslag för första gången.
Synd bara att inte Rikard kan följa med.

Nu ska jag snart ge mig ut på en skogspromenad.

Det verkar som att mamma kanske vill följa med till Skansen denna sommar. Förra gången vi var där (med mamma) såg det ut såhär:


Cilla med glass runt munnen.


Cilla som gapar efter mera glass.


Rikard som äter glass.


En läskig man vi hittade på Skansen. Kolla hans galna blick.

Detta vill jag INTE göra: Svettas ihjäl.

Cilla har fått punktering på sin cykel. Men hon kunde cykla på den i alla fall.

Igår tog vi med Cilla och Rebecca till Mulle Meck-lekparken i Solna, men de tröttnade ganska snabbt.
Sedan åkte vi en sväng till Sigtuna. Jag är rätt förtjust i Sigtuna. Jag skulle kanske kunna tänka mig att bo där.

Idag har vi hälsat på svärmor en sväng.
Imorgon ska jag och Cilla hälsa på svärmor igen därför att Cillas kusin Ella ska sova över där inatt och de brukar tycka om att leka med varandra.

Detta skulle jag vilja göra i sommar:
 åka till skansen eller någon annan djurpark
 åka till Gröna Lund
 åka båt med pappa
 bada
 äta blåbär
 äta jordgubbar
 gå på Staffan Hellstrand-spelning med Rikard och min bästa kompis
 gå på loppis

Detta vill jag INTE göra i sommar:
svettas ihjäl i den här lägenheten som brukar bli enormt varm om somrarna. Jag har redan börjat frukta över den saken.  Hur ska jag kunna sova här hemma som höggravid under sommaren, när jag knappt står ut med att sova här om somrarna i vanliga fall?
 
När Cilla såg den här bilden på mig...

... utbrast hon att jag och flodhästen är lika tjocka.
Då vet man det.


Kvällens bilder:






107 dagar kvar till beräknad förlossning.
Fast jag hoppas att jag föder barn om exakt 108 dagar.
Då kommer barnets personnummer att börja på 090909.

Annars får bebisen hemskt gärna komma redan i slutet av augusti om den känner för det.

Citroner är gula.


Vecka 25.


Nu har jag gått in i vecka 25.
Jag börjar tröttna lite på mig själv för jag känner mig så grinig nu för tiden.
Lite pinsamt att erkänna, men så är det.
Jag hoppas verkligen att jag kan skylla på hormonerna för såhär vill jag inte ha det i all evighet.
Jag är en vandrande citron. Stackars Rikard.

Cilla cyklade hela vägen till och från Willys i onsdags. Det är en ganska lång bit. Hon tycker det är roligt, men har lite svårt att bromsa.






Våran bebis (eller inte...)

Jag hittade en sida på internet där man kan lägga upp ett kort på sig själv och på sin partner och då får man se hur ens framtida barn skulle kunna komma att se ut.
Jag tror visserligen inte att vår bebis kommer att likna någon av de läskiga barnen här nedan, men det var ett ganska trevligt tidsfördriv.











Hur pålitligt kan detta vara??
Inte mycket antar jag...
För att testa den saken lade jag upp bilder på 2 av katterna, änglakatten Greger och Disa, och deras barn borde se ut såhär:



Jag tycker inte att detta är ett dugg likt Valdemar. (Som ju är Greger och Disas son).

Och om Cillas 1-årstårta skulle få barn med Bambi skulle bebisen kunna komma att se ut såhär:



Nu ska jag duscha och gå och lägga mig.
God natt världen.
Och tack för cykelpumpen mamma.

Norge vann och det känns bra.

Jag tyckte det var helt okej att Norge vann igår.

Idag har min mormor varit och hälsat på och efter det tog vi en liten promenad. Cilla lärde sig att cykla på sin cykel med stödhjul idag. Men vi skulle behöva låna en cykelpump.

Bilder.












Jag och pyret.


Dina vackraste ord.


Gardiner och tankar om vikt.

Jag "boar".
Visst heter det så? När man inreder och plockar i hemmet.
Det är tydligen klassiskt att göra det när man väntar barn.
Igår städade jag och Rikard garderoben. Det tog några timmar.
Slängde en massa saker gjorde vi också.
Idag har jag hängt upp gardiner som jag fått av min svärmor.
Superintressant information från mig till dig.

Nya gardiner i köket:



Cillas nya gardiner:



Det här med min mage har börjat bli lite av en känslig sak. Samtidigt som det är kul att det syns att jag är gravid börjar det även kännas jobbigt när folk frågar när det är dags. Redan innan jag hunnit svara "September" vet jag hur personens ansikte kommer att förvridas i en förvånad grimas. Ni vet, runda ögon, och allt det där. 
"Men du är ju så stoooooor".
(Ja, jag börjar förstå det nu.)
"Men det syns ju inget i ansiktet i alla fall. Bara på magen".
Jag börjar inse att folk runtomkring tror att det snart är dags att åka in till förlossningen.
Vad ska jag göra åt saken?
Att gå upp i vikt ingår liksom i hela den där grejen med att vara gravid.

I början kändes det inte jobbigt när folk kommenterade att jag är stor, men nu, när det händer titt som tätt, börjar det att kännas lite jobbigt. Är jag verkligen gigantisk?
Om folk fortsätter i den här stilen kommer jag snart att känna mig som en vandrade flodhäst.



Det är en stor skillnad om man jämför med när jag väntade Cilla då känslan var "Ju större jag blir desto bättre". Då var det bara roligt att förvandlas till ett vandrande berg.
Nu är det både roligt och jobbigt.

117 dagar kvar till beräknad förlossning.
Jättesnart, menar jag.
Långt fram i tiden tycker Rikard.
Ska jag vara riktigt ärlig har jag redan skrivit en lista på vad jag ska packa med till BB. Kamera och kex choklad är några viktiga saker att ha med.


Nu går jag in i en ny vecka.

Vecka 24:

"Barnet är nu ca 21cm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 700g. Skulle barnet födas nu har det 20-25% chans att överleva."



Som ni säkert redan märkt har jag skaffat två förlossningsuträknare till höger i bloggen där man kan se hur många dagar jag har kvar till beräknad förlossning.

Dagens bilder.












Bla bla bla.

Går runt i lägenheten. Plockar lite. Byter plats på tavlor. Framhäver. Städar lite.
Och vet du vad pappa... Rikard har lagat min byrå. Han har "Louise-säkrat" den också.

















Funderar på att skriva en roman men vet inte vad den ska handla om.
Jag kan ju inte ens läsa en bok ordentligt, hur skulle jag då kunna skriva en egen?

Igår plockade vi stenar ur mina skor. Det tog lång tid. Vi satt i skogen. Skogen är ett bra ställe. Där kan man både promenera, gråta och andas. Vilket alternativ man nu känner för. Man kan prata också.

Katterna vill äta upp fåglarna som kommer till vår balkong.

Ikväll är det föräldramöte och Malena i semifinal.

Riesen och Kex choklad är gott.

"Dina vackraste ord" där texten är skriven av Staffan:
http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewProfile&friendID=129998995

Cilla.


Magen i vecka 23.


Dagens tårta och dagens linslus.


Bilder som jag tagit idag.

Här är Rebecca med vargen som hon fick i present av mig och Rikard. Vargen fick namnet Fly.



Jag tog en liten promenad idag och fotograferade naturen och mig själv. Här är några bilder från den promenaden:








Tårta och nytt sofföverdrag.

Såhär såg tårtan ut som Rikard gjorde och som jag dekorerade:



De som kom över och kalasade idag var barnens farmor och min mamma.
Imorgon blir det en ny tårta och nya gäster.

Idag var vi en sväng på Ikea. Vi har numera ett nytt sofföverdrag. Vad tycks?

Före:



Efter:



Jag har inte vant mig ännu, men jag hoppas och tror att det är snyggare nu.

Rufus.



Somliga påstår att jag har för mycket fritid.



Jag förstår inte vad de pratar om.

Mästerkatten i stövlarna.

Vi såg filmen "Shrek 2" där den här katten är med:



Cilla smälter när hon ser den här minen. "Gullig" säger hon.

En annan tycker väl att katten ser ganska läskig ut. =)

Blåbärsglass.

Och idag är jag sugen på blåbärsglass.

Gott.

Och idag är jag sugen på punchrullar.

Ändring.

Lade till en bild och lite text med fet stil under bilden i mitt gamla blogginlägg "Snart är det valborg" för den som är nyfiken.

Gråtig, grinig och sugen på turkisk peppar.


Jag, Cilla och dockan Linnea.
(Strunta i att jag ser lite halvdegig ut på bilderna. Jag är ju gravid. Då kan man se ut lite hur som helst. Cilla och dockan är ju i alla fall söta.)


Jag tror mig vara sugen på pizza och turkisk peppar.
Idag blir det korvstroganoff. Också ganska poppis.

Det som inte är poppis just nu är kyckling och köttfärssås. Blä!

Vid tunnelbanan stod det några ungdomar och sjöng och samlade in pengar. Pengarna skulle gå till barnen i Afghanistan. Jag kände hur mina ögon blev blanka. Det var så fint.
Graviditetshormoner?

En annan sak som jag hoppas hör ihop med min graviditet är att jag är grinigare än vanligt. Jag känner mig lätt sur. Så mucka inte med mig den närmaste tiden.

Ikväll blir det TV-kväll med Rikard. 


Cilla är en linslus, precis som jag. Se vilka fina smajl som föds när kameran åker fram.

Stress.

Jag tål inte stress. Blir det för mycket kan jag bli helt skakig. Det hände idag.

Imorgon går jag in i vecka 23.
Konditionen har blivit sämre. När jag är ute och promenerar kan jag känna hur det liksom börjar strama över magen. Det är inget som jag upplevde när jag väntade Cilla.

Vi har kommit på ett till flicknamn till bebisen. Som det är nu vill jag hålla namnen lite hemliga. Blir det en pojke däremot finns det bara 1 enda bra förslag. Flicknamnen känns svårare och inte lika självklara.

Bebisen har varit lugnare i magen i några dagar, men jag fortsätter att känna rörelser varje dag.
Jag hoppas bebisen blir livligare snart.

Stressen har inte riktigt släppt ännu. Jag försöker lindra den genom att ta det lugnt framför datorn, andas lugnt och stoppa ner näsan i Cillas nytvättade hår.
Och försöka inse att stress inte är nödvändig.


- Jag är inte bara mamma, jag är konstnär också.

Rebecca, 12 år.

Grattis Rebecca som fyller 12 år idag.
Kalas blir det på fredag eller lördag då hon kommer hit nästa gång.

"Ingen tycker om mig".

Antagligen spelade det in att Cilla var övertrött...
men ikväll när Rikard försökte komma fram till vilken saga Cilla ville ha som godnatt-saga utbrast Cilla "Ingen tycker om mig" och började gråta.
Lilla söta unge, vad får hon allt ifrån?
Kramar och klappar fick hon i alla fall av både sin mamma och pappa efter den lilla känslostormen.

I år hade Cilla fler personer att hälsa på vid majbrasan än vad både jag och Rikard hade. Vi stannade där i ungefär en timme. Jag, som är allmänt galen, hade kunnat stanna ännu längre, men Cilla blev kissnödig.

Idag fyllde kusinen år så det blev tårta och enligt Rikard var det någon på festen som menade att jag skulle väl få mitt barn när som helst nu.
Ja, eller hur?  :-)
Jag blir inte ledsen över sådant, om Rikard nu hörde rätt. Jag vet att en del höggravida ser ut ungefär som jag gör nu, med mina ca 7 kg extra på magen.
Men med Cilla gick jag upp ca 21 kg så jag ska nog kunna växa och frodas lite till.


RSS 2.0