Cillas ord.

Igår var första gången som jag testade Cillas läskunskaper.
Jag tycker hon har varit så duktig på att skriva ord den senaste tiden så jag misstänkte att hon säkert kunde läsa lite också.

Tryck på länkarna nedan om ni vill se hur det gick för min söta dotter.




Valdemar.

Den här bilden har Rebecca tagit på vår katt Valdemar.
Har han inte uuunderbart söta kattfötter?



Här har Rebecca även ritat av fotografiet av honom på sin dator:


Min brors musik.

Tryck på länken nedan och lyssna på min brors musik som han har gjort helt själv.
Han är en riktig talang.
Det här är min favorit av hans musikstycken men om du är intresserad och vill höra mer kan du söka på "JoelWallin" på You Tube.


Strösocker och Sprite.

Varför gå på några andras vägar när man kan gå sin egen? tänkte jag igår.
Och sedan fortsatte jag att gå.

Åh, så skönt att få sätta sig ner vid datorn med en kopp julte och blogga av sig lite.

Imorgon är det nyårsafton (suprise!) men Rikard är fortfarande inte helt kry.
Han har jobbat i mellandagarna men han har inte särskilt mycket krafter och han hostar och har sig.
Men han är feberfri.
Jag har däremot haft lite feber till och från och drabbats av hosta men jag har ändå känt mig ganska pigg.

De senaste kvällarna har jag, Cilla, Rikard och Rebecca ägnat åt att se julkalendern från 1997 och igår såg vi det allra sista avsnittet.
Cilla fick den i julklapp i år.
Det var en söt julkalender och jag gillar ofta Björn Kjellman.
Inte alla hans roller men många.
Mina favoritfilmer med honom är nog Klassfesten och Adam och Eva.
Den film jag minns att jag inte tyckte om med honom var Fyra år till.



Idag var jag iväg och handlade på Ica men korgen blev rätt tung så jag lämnade den på golvet medan jag gick och hämtade fler varor. Jag plockade åt mig två förpackningar tomtebloss och lade dem i min korg, tog min korg och gick till kassan. Efter en stund märkte jag att någon lagt strösocker i MIN korg. Och inte bara det. En flaska Sprite!
Och det enda som jag själv lagt ner i korgen var tomteblossen.
Så det blev till att lämna kön, ställa tillbaka korgen på förhoppningsvis ungefär samma ställe där jag tog den och leta reda på min egen korg.

Det är ingen hemlighet att jag är disträ.
När jag var yngre försökte jag dölja att jag var tankspridd och att jag inte har världens bästa kontroll över min kropp (klumpig).
Nu står jag för det istället.

Tidigare i veckan jag var på arbetsintervju. 
Då fick Vide vara hos sin farmor (som också är hans dagmamma).
Kanske fick han lite hemlängtan då han vid ett tillfälle frågade sin farmor:
- E min mamma?

Ikväll blir det nog till att bädda ner sig i soffan och titta på en skräckis.
Rebecca är ju här och hon älskar skräckisar.

Och imorgon blir det kanske poesikväll.
Kanske.
Poesikväll innebär att jag, Rikard och Rebecca (och kanske Cilla) knåpar ihop egna dikter och sedan läser upp dem högt för varandra.
Det har varit både kul, mysigt och spännande när vi haft poesikvällar tidigare.
(Vilket inte har blivit alltför ofta).

Blir det inte poesikväll så blir det nog... film...

Här är lite bilder sedan sist:


Vide som sover med sin Alfons-apa.


En dag fick Vide för sig att pynta granen ännu mer.
Jag hittade även små dockor i trä som han tryckt in i granen.


Dessa tomtar har jag och Cilla målat i år.
Cilla har målat den översta och jag har målat resten.
De är i sten.

Oskuld.

 
   

Jag förlorade min oskuld den 2 april 1978.
Jag blev våldtagen av en gubbe, inlåst i en lägenhet på
Söder i Stockholm.
Alla måste börja nånstans, och det var så det började
för mig.
Den här mannen var en reptil, med en reptils ögon och
en reptils kalla tunga.
Efteråt, när jag grät, stack han till mig två tior som en
sorts ersättning.
Jag minns att jag snyftade att jag bara var ett barn, för
att han skulle låta mig gå, men jag vet inte om det verkligen
var sant, jag vet inte om jag verkligen var ett barn något
mer.
För när man inte längre är oskuld, vad är man då?
Skuld?
”Skyldig eller icke skyldig?”
”Skyldig, herr domare!”
Ja, sedan dess är jag skyldig. För mitt liv och hur jag
lever det, för det samhälle jag lever i. Som skyldig kan jag
slåss och försvara mig. Det är mycket bättre än att vara
oskyldig.
Min oskuld blev kvar i en säng som luktade av smutsiga
lakan och gammal äcklig gubbe, i en lägenhet någonstans
på Söder i Stockholm. Där kan den få vara.


Min oskuld var mig till inget skydd och ingen nytta.
Min oskuld var fullkomligt värdelös.
Bara något år senare bestämde jag mig för att vara en
sån som är modig. Jag var femton år och lät alla veta. Vad
fanns där att förlora? Oskuld var jag ju inte längre, och så
svag, så hjälplös och så utsatt som jag var den där gången,
i den där lägenheten, lovade jag mig själv att aldrig mer bli.
Jag tänkte vägra vara offer.
Skyldig var jag tveklöst – men till vad bestämde bara jag
själv. Jag menar, det är inte alla 16-åriga killar i första
klass på gymnasiet som kommer till skolan i strasshalsband.
Det är inte alla killar som mönstrar i rävboa.
Men det gjorde jag!
Jajaja, jag gick kanske lite vilse i början, men jag hade
åtminstone börjat gå.
Dessutom var jag ju tvungen att rita min egen jävla karta.
Och här är vi nu, tjugo år senare. Jag är inte fjorton, jag
är trettiofyra.
Tjugo år av fullständig skuld, och jag skäms inte ett
ögonblick.
Faktum är att jag inte tror på skam.
Jag tror på att vara skamlös.
För detta enda vet jag: Frihet är inget man får till skänks.
Frihet är något man erövrar.
Vi är just så fria som vi gör oss till.
Vi får den plats vi tar.
Där vi står idag är dit vi själva gått. Det här är vår historia,
och vi har rätt att vara stolta.
Skyldiga är vi tveklöst, men vad vi är skyldiga till bestämmer
bara vi själva!

/Jonas Gardell.


Fler julbilder.

Här kommer det fler bilder från julafton.
Dessa bilder har mamma tagit:


























Julen i text.

Nu har julafton kommit och gått.
Idag har varit en riktig slö dag och imorgon kommer Rebecca hit.
Rikard är fortfarande inte frisk.

Den bästa julklappen för min del blev ett presentkort.
Någon gång i år ska jag och Rikard få övernatta på hotell med tillhörande middag och frukost.
Trevligt.
Jag tror jag ska välja ett hotell som har bubbelpool.

Sedan fick jag också en fin tröja i julklapp som ser ut såhär:



Julaftonen avslutades med att jag, mamma och min bror Joel gick till kyrkan.


Julen i bilder.

Igår, Julafton:


Mammas hund Trixi.




Cilla träffar tomten.


Vide träffar tomten.






Vide med sin mormor.








Vide provar sina nya skor.




Vide med tomten sin farmor.






Min tvillingbror Joel tillsammans med mina barn och min katt.




Vide fick en skateboard.





Idag, Juldagen:


Frukost.


Vide kom på att man kan göra andra saker med choklad än att äta den.


Vide kom på att man kunde välta julgranen.

God Jul.


Lucia-sånger.

Klicka på länken nedan så får ni höra när Rebecca och hennes skola sjunger "Julen är här" :



Här är en annan Lucia-sång som jag tycker om.
Det här är kanske inte min favoritversion av just denna sång men i alla fall:


Sedan sist.

Hej.

Jag har inte haft mycket tid över till att blogga på sista tiden.
Igår var jag ute med pappa och handlade de sista julklapparna och efter det handlade vi julmaten.

Rikard är sjuk i feber och hosta och läkaren har sagt åt honom att han ska ta det väldigt lugnt och knappt gå ur sängen.
Annars rikserar han att få lunginflammation.
Han blev sjuk i söndags och han är inte frisk ännu.

Trots Rikards sjukdom åkte vi iväg för att se Rebeccas årliga julkonsert i måndags.
Det var fint.
(Men då visste vi inte att Rikard knappt fick lämna sängen, det fick vi veta senare).


Rebecca.

Idag har jag varit med på Cillas julavslutning i hennes skola.
Nu har hon jullov.
Sedan har jag även hunnit med att handla på Ica och tagit en fika ute tillsammans med min mormor.

Vide fick ett julkort från mormor, Lennart och Joel som föreställer Alfons Åberg för några dagar sedan.
- Åh titta apa, sa han till sin farmor och pekade på kortet.
Alfons-julkortet inspirerade mig och jag gillar ju trots allt Alfons.
Så igår passade jag på att köpa en Alfons-docka som Vide ska få i julklapp.
Och så gick jag till biblioteket och lånade 2 Alfons-böcker idag som jag ska läsa för Vide.


Julkortet med Alfons.


Alfons-dockan som Vide ska få i julklapp.


Fler bilder sedan sist:


En ängel som Cilla gjort i skolan. Är den inte fin?


Syskonkortet 2011.


Cillas fina skolkort.


Paketinslagning.


När jag och pappa var ute och julhandlade passade vi äen på att se en 10 minuter lång film i 5D-format.


Cilla blir duktigare och duktigare på att skriva ord.
Här har hon helt utan hjälp försökt sig på att skriva "Kom klockan 8".
Jag tycker hon är riktigt duktig,.



"Ha en riktigt god jul tomten" har Cilla försökt sig på att skriva på den här lappen.

Nej, nu ska jag jäkta vidare.
Pust, suck och stön.
Vi hörs.

90-årskalas.

Exakt en vecka kvar till julafton.
Panik!
Jag har inte hunnit med mycket alls.
Det är stökigt och rätt mycket som skulle behövas göras.
Jag behöver tid.

Vad har barnen gjort för gulliga saker sedan sist då?
Vide lekte att han ringde till "ouise" då han var hemma hos sin farmor (som också är hans dagmamma) en eftermiddag och då ett barn frågade Cilla om de skulle leka kull på väg hem från skolan så svarade Cilla:
- Jag tycker inte om att springa så mycket.

Idag har jag och familjen varit iväg på 90-årsfest.
Det är Rikards mormor som fyller 90 år nästa vecka men festen var idag.
Det var trevligt.

Inatt sover barnen över hos sin farmor och jag och Rikard ska försöka fixa lite i hemmet ikväll.

Imorgon, då barnen är hos sin farmor, ska jag och Rikard åka ut och handla julklappar till barnen och kanske till varandra.
Det lär bli en heldag.

På måndag är det dags för Rebeccas årliga julkonsert.

Det är fullt upp med andra ord.
Jag hinner knappt blogga.

Dagens bilder:






Rikard och Rikards mormor Ylva.


Vide och Rikards kusin My.


Vide hjälpte sin farmor med disken.



Ett litet klipp på Vide när han hjälper sin farmor med disken:



Jag försökte även lägga upp ett klipp på Cilla och Vide då de sjöng på 90-årsfesten tillsammans med andra barn men det verkar inte fungera så jag får väl strunta i det.


Tisdagsnöjen.




Tomtebarnen.

Idag fick jag ett telefonsamtal.
Ett samtal där jag fick veta att jag faktiskt kommer att få en ADD-utredning.
Det känns bra.

Idag har Vide varit med i sitt livs första luciatåg.
Cilla fick också vara med och lussa.


Jag och Vide.









Efter luciatåget åkte vi hem till min mamma och Lennart och åt middag och fikade.
Vide och Lennart avslutade kvällen med att lyssna på barnmusik på datorn medan vi andra tittade på julkalendern på TV.



Nu ska jag gå och göra mig iordning för att sova.
Man är ju ett hårt arbetande vikarierande köksbiträde nu för tiden.
Jojomen.

God natt.

Luciakläder.

Köpt luciakläder till barnen idag.
Imorgon blir det luciatåg.
Hepp.

Mina barn.








Idol.

Igår vann Amanda F Idol 2011.

Här är den låttolkning som berört mig mest under alla dessa år:



Och här är den låten som kommer på andra plats över de låtar som berört mig mest:



Under detta års Idol är det Robins tolkning av låten Halo som jag gillat mest:


Poesi.

Vem gick förbi min barndoms fönster
och andades på det,
vem gick förbi i den djupa barndomsnatten,
som ännu inte har några stjärnor.
.
Med sitt finger gjorde han ett tecken på rutan,
på den immiga rutan,
med det mjuka av sitt finger, och gick vidare i sina tankar.
Lämnade mig övergiven
för evigt
.
Hur skulle jag kunna tyda tecknet,
tecknet i imman efter hans andedräkt.
Det stod kvar en stund, men inte tillräckligt länge
för att jag skulle kunna tyda det.
Evigheters evighet skulle inte ha räckt till för att tyda det.
.
När jag steg upp om morgonen var fönsterrutan alldeles klar.
och jag såg bara världen sådan som den är.
Allt var mig så främmande i den
och min själ var full av ensamhet och ängslan bakom rutan.
.
Vem gick förbi,
förbi i den djupa barndomsnatten
och lämnade mig övergiven
för evigt.

- Pär Lagerkvist

Fullt upp och halsfluss.

Det har varit rätt mycket fullt upp den här veckan med.
(Det var väl en roligt sammansatt mening?)
Jag har jobbat och när jag inte jobbat har jag tagit hand om barnen.
Typ.
Jag har också hunnit med att tappa bort min plånbok på en buss för att några timmar senare få tillbaka den igen.

Cilla har inte riktigt varit kry den här veckan men hon har varit tillsammans med sin snälla gammelmormor om dagarna då jag jobbat.
Igår tyckte vi dock att hon hade varit skruttig lite för många dagar och såg till att Cilla fick träffa en läkare.
Det visar sig att hon har halsfluss.
Lille skrutt.

Så det blir inget luciatåg för Cilla på måndag och vi får se hur det blir med Vides luciatåg på tisdag.

Det går framåt med Vides ord.
"Nya vantar farmor" sa han till sin farmor för några dagar sedan. 

Barnens farmor säger också saker som kan vara värda att anteckna.
Igår sa hon "Gå nu innan jag får nervsammanbrott" till mig.
Jag drog slutsatsen att hon är galen i mig.

Jag har varit lite extra skör den här veckan tror jag.
Ibland när jag lämnat ifrån mig båda barnen om morgnarna för att åka och jobba kan jag känna mig lite lätt gråtfärdig.
Abstinensbesvär typ.
Jag är nog inne i en känslig ålder.
Det går antagligen över när jag fyllt 30.

Vide är och förblir en liten vilding.
Idag när jag höll på att göra frukost ägnade han sig att hälla ut mitt löste på golvet bakom min rygg.

Bilder sedan sist:






Nyvaken.




Fågelskådning.


Vide läser bok.




Varmt sinne.

"De här kläderna gör så att man får ett varmt sinne" sa Cilla imorse då hon klädde på sig sina ytterkläder.

Bräckligt.

Jag är trött på att göra våld på mig själv och att tvinga mig att göra saker som inte känns bra.
Jag är trött på att prova på att jobba med sådant som inte känns bra men ändå försöka och försöka igen och prestera samtidigt som det känns som att det finns en häst inne i mig som stegrar sig och sparkar och gör motstånd.
Men jag försöker ändå för  man ska prestera och vara duktig.
För om jag är duktig och försöker tills jag blir blå så blir nog alla nöjda.
Vad jag själv känner verkar vara mindre viktigt.
Ja, jag känner att jag måste vara duktig.
Blä, jag vill spy på allt det där nu.
En del av mig vill bara gömma mig i en mörk vrå där allt känns tryggt och bekant.

Jag vill må bra i yrkeslivet.
Och jag vet inte riktigt vad jag ska bli när jag blir stor men att jobba i skolkök verkar passa mig bättre än att hoppa runt som personlig assistent.

Jag känner mig spretig när det kommer till arbetslivet.
Bräcklig.
Lite otrygg faktiskt.

Det går magsjuka hos Vides dagmamma.
Jag hoppas att jag och min familj slipper det.
Hatar magsjuka.
Dessutom är det luciatåg nästa vecka, både Cillas och Vides, så mina barn får inte bli sjuka.  
Det passar sig inte.

Jag är nog lite deppig idag.
Lite halvgråtig sådär.
Det går över.
I värsta fall får jag väl fälla en tår eller två.






Decemberstress.

Hej bloggen.

Den här helgen har det varit fullt upp.
Det har varit julpyssel, en liten julmarknad, strykning av julgardiner och idag var jag, Rikard och Cilla iväg på julbord tillsammans med Rikards mamma.
Vide fick vara tillsammans med sin mormor och Lennart under tiden.
Han är för vild för att tycka om att sitta stilla och äta mat.

Det var trevligt med julbordet men annars känner jag mig en aning stressad nu för tiden.
Det kanske är typiskt för december månad.
Jag vill hinna mer än vad jag faktiskt hinner med samtidigt som jag vill sätta mig ner och ta det lugnt.

Idag pekade Vide på ett likadant hus som hans gammelmormor bor i och sa:
- Där gammelmormor.
Och ja... det var ju inte riktigt rätt men det var sött.

Snart är det dags att handla julklappar också.
Cilla önskar sig en barbiehäst som kan gå, Monster High-dockor och ett Nintendo DS-spel.


En Monster High-docka.

Nu ska jag gå och duscha och sova.
God natt alla människor och utomjordingar.

Bilder från julbordet:






Dagens bilder.


Här är Vide som är på väg hem från ett bankärende med en kopp chokladkaffe i händerna.
Han är mogen för sin ålder.


Denna måade jag när jag gick i nian.
Nu hänger den på väggen hemma hos min pappa.

Globen.

Jag och Rikard såg den där filmen, Slumdog millionare.
Den var helt okej.

Globen var också helt okej.
Rikard sa att det nog var första gången han var i Globen.
För mig var det inte första gången.
Sist jag var där såg jag Kent.
(Det var ganska precis innan jag träffade Rikard).

Maten och efterätten var sådär om jag ska vara ärlig men det var kul att komma ut och äta.

De kändisar vi fick se var Jill Johnson, Darin, Kate Ryan, Peter Johansson, Sanne Salomonsen och komikern Henrik Hjelt.

Bäst tyckte jag om Henrik Hjelt och Darin.

Sjukhusbesöket igår gick lite si och så.
Enligt personen jag träffar finns det många egenskaper i mitt vuxna jag, den jag är idag, som kan tyda på en ADD-problematik.
Däremot har hon svårt att se några tecken på ADD när det kommer till det barn jag en gång var.
Hon ska återkomma med besked om några veckor ifall jag får en ADD-utredning eller inte.

RSS 2.0