Jag har ångrat mig om en sak.
När allt kommer omkring känner jag inte för att skriva en ny verison av min gamla novell PST.
Inte just nu i alla fall.
Någon som orkade läsa PST?

Jag har planerat en ganska lugn helg i helgen med vissa inslag av natur.
Rebecca är här också.

Rebecca har för övrigt pratat så mycket om en serie som heter Glee att jag och Rikard nu har skaffat säsong 1.
Jag har blivit nyfiken och känner att jag vill veta mer om vad det är hon går runt och pratar om hela tiden.

Igår var jag och vågen osams. Jag kallade den för "jävla pessimist".

Vi hälsade på min mormor den här veckan också.
När jag, Cilla och Vide var på väg hem och hade gått ner för alla trapporna ändrade sig Vide och började gå upp igen.
- Krama mormor, sa han.
Sedan ryckte han i dörren tills hon öppnade, gav henne en kram och började gå ner igen.

Rikard var till läkaren för någon dag sedan.
Han är fortfarande inte helt kry.
Han har fått astma men läkaren tror att det kan vara övergående.
Jag var ett jättebra stöd för Rikard när han berättade det för mig...
eller ja...
jag började gråta lite...
(fast bara lite)
så Rikard tröstade mig
(lite).

Men herre Gud.
Jag har ju kanske GAD.
Jag har med andra ord rätt att vara superorolig för det mesta.
En läkartid har jag fått i alla fall, 1 februari.
I samband med att jag bad om en ADD-utredning visade det sig att en läkare gärna ville träffa mig för att prata om min oro.
Varför inte?
Det är nog bara bra.
Och OM det är så att jag har GAD så vill jag gärna veta det för jag tror att ju mer man vet om sig själv desto lättare är det att förstå sig själv och att handskas med sig själv.

Igår, när jag och Cilla rockade med en rockring, fick jag höra en händelse berättad för mig av Rikard som jag tyckte var söt.
Rikard berättade att när han var barn (ca 8-10 år) berättade hans gympalärare att de skulle rocka någon/några dagar senare.
Rikard kände att då ville han öva så han gick hem och övade.
Sedan när det blev gympa nästa gång bad gympaläraren Rikard att börja så han ställde sig upp. Rikard dansade och sjöng Rock araound the clock.
Sedan var det nästa persons tur och det barnet gick fram till en rockring.
Då förstod Rikard att han hade missförstått.

Bilder sedan sist:






Denna spindel har Vide gjort hos sin dagmamma.