OnStage 2011.
Nu har jag jobbat måndag, tisdag, onsdag och ska jobba några timmar imorgon med.
Nackdelen med att jobba i skolkök är att jag får ont i fötterna av att stå och gå i träskor.
Och att arbetskläderna är grymt osexiga.
Fördelen är att det är trevligt att sortera disk.
Imorgon händer det mycket.
Först ska jobba 3 timmar, sedan ska jag åka till sjukhuset och fortsätta de samtal som eventuellt kommer leda fram till en ADD-utredning och på kvällen ska jag och Rikard åka iväg.
Vi har blivit bortbjudna på mat och ett Globen-besök.
Jag vet faktiskt inte riktigt vad det är vi har tackat ja till men vi ska få se kända ansikten som t.ex. Darin och Jill Johnsson.
OnStage 2011 heter det vi ska gå på.
Kan bli trevligt.
Men...
imorgon är det 1 december.
Det innebär att jag missar första avsnittet av julkalendern.
Jag brukar ju se på det med Cilla.
Jag får helt enkelt se det avsnittet på internet sedan.
Ja, jag har ett behov av att känna att jag har kontroll på saker och ting.
Att jag missar första avsnittet med Cilla känns lite jobbigt,
men ärligt talat så blir nog mat och Globen mer kul än 15 minuters barnprogram.
Man får släppa på kontrollen.
Jorden går inte under.
Cilla blir inte ett olyckligt barn av att se julkalendern tillsammans med sin farmor istället för med mig.
Allting ordnar sig.
Korven den har två.
Pannkakan har ingen.
Jag har ADD.
Nackdelen med att jobba i skolkök är att jag får ont i fötterna av att stå och gå i träskor.
Och att arbetskläderna är grymt osexiga.
Fördelen är att det är trevligt att sortera disk.
Imorgon händer det mycket.
Först ska jobba 3 timmar, sedan ska jag åka till sjukhuset och fortsätta de samtal som eventuellt kommer leda fram till en ADD-utredning och på kvällen ska jag och Rikard åka iväg.
Vi har blivit bortbjudna på mat och ett Globen-besök.
Jag vet faktiskt inte riktigt vad det är vi har tackat ja till men vi ska få se kända ansikten som t.ex. Darin och Jill Johnsson.
OnStage 2011 heter det vi ska gå på.
Kan bli trevligt.
Men...
imorgon är det 1 december.
Det innebär att jag missar första avsnittet av julkalendern.
Jag brukar ju se på det med Cilla.
Jag får helt enkelt se det avsnittet på internet sedan.
Ja, jag har ett behov av att känna att jag har kontroll på saker och ting.
Att jag missar första avsnittet med Cilla känns lite jobbigt,
men ärligt talat så blir nog mat och Globen mer kul än 15 minuters barnprogram.
Man får släppa på kontrollen.
Jorden går inte under.
Cilla blir inte ett olyckligt barn av att se julkalendern tillsammans med sin farmor istället för med mig.
Allting ordnar sig.
Korven den har två.
Pannkakan har ingen.
Jag har ADD.
Kommentarer
Trackback