Mamma på vift.
Filmen igår var nog rätt bra.
Men jag vill gärna se om den någon gång när jag är ensam hemma och inte är omringad av en tonårspublik som fnittrar vid helt fel tillfällen.
Boken är (som det brukar vara) bättre än filmen men filmen var söt, ung, oskyldig, fin och rak.
Rikard satt och smågrät bredvid mig som han brukar göra då något är sorgligt eller rörande.
Nu är det lördag morgon och jag har vaknat.
Barnen har sovit hos sin farmor inatt och Vide ska komma hem vid lunchtid.
Cilla kommer hem ännu senare, hon ska på barnkalas idag, och farmor har erbjudit sig att gå och lämna Cilla till kalaset.
Mina barn är bäst i världen men fy sjutton vad skönt det var att få komma ut med Rikard utan barn.
Lite som att:
- Hej, min man, som jag aldrig riktigt hinner prata med ordentligt, nu ska vi gå på bio.
Och ändå tror jag att jag och Rikard har tur och får barnvakt ganska ofta.
Jag blev nog gravid ganska snabbt också.
Redan när jag och Rikard varit ihop i knappt 2 år stod jag med en bebis på armen.
Jag klagar inte, verkligen inte,
men det är ju så att när man har barn så blir det annorlunda.
Det blir mindre tid över till att bara vara ett par.
Mina barn är det bästa som har hänt mig men jag längtar redan efter att jag ska få ha mer egentid med min man igen.
För det var ganska trevligt och...
ja...
annorlunda...
att umgås över en fika utan någon som satt och kastade fikabrödet på golvet och utan någon som hällde ut mjölken över bordet för att det är så roligt att plaska med händerna i den. :-)
När vi var på väg hem från bion ringde min pappa (efter midnatt) och undrade om vi ville komma över på lite nattmat.
Så vi åkte dit efter bion och åt korv med bröd.
Jag somnade strax innan 03.00 på natten.
Det är ganska sent för en småbarnsmamma som mig
(eller jag, eller mig, eller vad man nu skriver).
Men som sagt.
Jag är barnledig nu.
Så jag bör sluta blogga och lyssna på min CD-bok.
Det är vad jag ska göra, äta frukost, dricka te och lyssna på bok.
Rikard är iväg och jobbar en smula så jag är helt ensam hemma nu med mina katter.
Här är gårdagens bilder:
Men jag vill gärna se om den någon gång när jag är ensam hemma och inte är omringad av en tonårspublik som fnittrar vid helt fel tillfällen.
Boken är (som det brukar vara) bättre än filmen men filmen var söt, ung, oskyldig, fin och rak.
Rikard satt och smågrät bredvid mig som han brukar göra då något är sorgligt eller rörande.
Nu är det lördag morgon och jag har vaknat.
Barnen har sovit hos sin farmor inatt och Vide ska komma hem vid lunchtid.
Cilla kommer hem ännu senare, hon ska på barnkalas idag, och farmor har erbjudit sig att gå och lämna Cilla till kalaset.
Mina barn är bäst i världen men fy sjutton vad skönt det var att få komma ut med Rikard utan barn.
Lite som att:
- Hej, min man, som jag aldrig riktigt hinner prata med ordentligt, nu ska vi gå på bio.
Och ändå tror jag att jag och Rikard har tur och får barnvakt ganska ofta.
Jag blev nog gravid ganska snabbt också.
Redan när jag och Rikard varit ihop i knappt 2 år stod jag med en bebis på armen.
Jag klagar inte, verkligen inte,
men det är ju så att när man har barn så blir det annorlunda.
Det blir mindre tid över till att bara vara ett par.
Mina barn är det bästa som har hänt mig men jag längtar redan efter att jag ska få ha mer egentid med min man igen.
För det var ganska trevligt och...
ja...
annorlunda...
att umgås över en fika utan någon som satt och kastade fikabrödet på golvet och utan någon som hällde ut mjölken över bordet för att det är så roligt att plaska med händerna i den. :-)
När vi var på väg hem från bion ringde min pappa (efter midnatt) och undrade om vi ville komma över på lite nattmat.
Så vi åkte dit efter bion och åt korv med bröd.
Jag somnade strax innan 03.00 på natten.
Det är ganska sent för en småbarnsmamma som mig
(eller jag, eller mig, eller vad man nu skriver).
Men som sagt.
Jag är barnledig nu.
Så jag bör sluta blogga och lyssna på min CD-bok.
Det är vad jag ska göra, äta frukost, dricka te och lyssna på bok.
Rikard är iväg och jobbar en smula så jag är helt ensam hemma nu med mina katter.
Här är gårdagens bilder:
Kommentarer
Trackback