Alla dessa orosmoln.
Idag har jag valt att blogga om en sak som egentligen är en smula allvarligt, men jag ska försöka att väva in lite humor i texten om det går.
Jag tänker blogga om att jag tycker att det är jobbigt med all information som jag får från TV och tidningar. Är man en person som är lättskrämd finns det mycket att vara rädd för.
Och jag är en ganska nervös själ emellanåt.
Såhär är det:
Det finns mycket som kan påverka en människas hälsa. Man kan råka få i sig för mycket genmanipulerad mat och det kan på lång sikt leda till tarmcancer och man kan dö. Man måste även motionera för annars kan man också dö. Man bör sova i snitt minst 7 timmar varje natt för annars kan det påverka hälsan och man kan få ett förkortat liv. Stress är också hälsofarligt. Det är till och med hälsofarligt att oroa sig över allt som är hälsofarligt.
Dessutom tror jag att jag har drabbats av musarm. Det är inte särskillt hälsosamt men jag har läst att varannan datoranvändare lider av detta. Kanske kommer jag att blogga en aning mindre för att vila armen men jag hoppas att ni bloggläsare kommer att finnas kvar här ändå, för sluta blogga kommer jag inte att göra än på länge. Jag får ut alldeles för mycket av att skriva för att ens överväga att lägga ner min blogg.
Det är så roligt att skriva till er eftersom det känns som om jag pratar med er. Och att ni lyssnar på mig fastän jag tillhör "generation ego".
När jag skriver så vänder jag mig till er, mina båda föräldrar, A-K, Lennart, Bibbi, Dolly, Rikard. Det är för er jag skriver. Och för min egen skull såklart. Och för alla er andra där ute som jag inte vet vilka ni är men som kanske läser min blogg och väljer att hata mig eller älska mig eller vad jag nu kan tänkas väcka för känslor.
Men snälla ni som faktiskt gillar mig, fortsätt att läsa min blogg, vet jag!
Även om jag drar ner på bloggandet en smula emellanåt.
I need you!!!!
Men det finns dagar då jag känner att jag mest vill vara ifred och då jag inte känner någon stor lust att blogga men jag älskar er ändå.
PS. Egentligen borde jag skaffa fotriktiga skor också för annars får jag väl problem med knäna snart. Pensionsspara borde jag också göra. Attans, vad mycket man borde göra egentligen, om man tänker efter.
Puss och kram och ta hand om varandra.
PS igen. Lyckades jag väva in humor någonstans?
Dagens bilder:
Vide möblerar om i soffan.
Vide ägnar sig åt gymnastik?
Jag försökte ta några bilder på Cilla också idag men hon är inne i en period då hon inte gillar att bli fotograferad. Hon tycker bara jag är jobbig när jag tar fram kameran.
Jag tänker blogga om att jag tycker att det är jobbigt med all information som jag får från TV och tidningar. Är man en person som är lättskrämd finns det mycket att vara rädd för.
Och jag är en ganska nervös själ emellanåt.
Såhär är det:
Det finns mycket som kan påverka en människas hälsa. Man kan råka få i sig för mycket genmanipulerad mat och det kan på lång sikt leda till tarmcancer och man kan dö. Man måste även motionera för annars kan man också dö. Man bör sova i snitt minst 7 timmar varje natt för annars kan det påverka hälsan och man kan få ett förkortat liv. Stress är också hälsofarligt. Det är till och med hälsofarligt att oroa sig över allt som är hälsofarligt.
Dessutom tror jag att jag har drabbats av musarm. Det är inte särskillt hälsosamt men jag har läst att varannan datoranvändare lider av detta. Kanske kommer jag att blogga en aning mindre för att vila armen men jag hoppas att ni bloggläsare kommer att finnas kvar här ändå, för sluta blogga kommer jag inte att göra än på länge. Jag får ut alldeles för mycket av att skriva för att ens överväga att lägga ner min blogg.
Det är så roligt att skriva till er eftersom det känns som om jag pratar med er. Och att ni lyssnar på mig fastän jag tillhör "generation ego".
När jag skriver så vänder jag mig till er, mina båda föräldrar, A-K, Lennart, Bibbi, Dolly, Rikard. Det är för er jag skriver. Och för min egen skull såklart. Och för alla er andra där ute som jag inte vet vilka ni är men som kanske läser min blogg och väljer att hata mig eller älska mig eller vad jag nu kan tänkas väcka för känslor.
Men snälla ni som faktiskt gillar mig, fortsätt att läsa min blogg, vet jag!
Även om jag drar ner på bloggandet en smula emellanåt.
I need you!!!!
Men det finns dagar då jag känner att jag mest vill vara ifred och då jag inte känner någon stor lust att blogga men jag älskar er ändå.
PS. Egentligen borde jag skaffa fotriktiga skor också för annars får jag väl problem med knäna snart. Pensionsspara borde jag också göra. Attans, vad mycket man borde göra egentligen, om man tänker efter.
Puss och kram och ta hand om varandra.
PS igen. Lyckades jag väva in humor någonstans?
Dagens bilder:
Vide möblerar om i soffan.
Vide ägnar sig åt gymnastik?
Jag försökte ta några bilder på Cilla också idag men hon är inne i en period då hon inte gillar att bli fotograferad. Hon tycker bara jag är jobbig när jag tar fram kameran.
Kommentarer
Postat av: Mamma
Ja då, Louise, du lyckades blanda humor och allvar på just det speciella sätt som vi bloggläsare lärt upp uppskatta. Du är en klok tjej som sätter ord på det som vi alla reflekterar över på olika sätt. Fortsätt ditt värv och glädj din omgivning och väck tankar. PS. Vide verkar ha en skön och innovativ inställning till träningshysterin som florerar i media. DS
Trackback