Man kan tro att man känner en människa men när allt kommer omkring är det nog inte många man känner.
Alla har vi nog sidor som vi helst inte vill låtsas om. Jag har flera stycken.
Jag skulle vilja kunna säga att jag är en allt igenom harmonisk och lugn människa, men det kan jag inte säga för det vore en lögn. Jag skulle gärna vilja ha dessa båda egenskaper men det har jag inte.
Så vem är jag då?
På riktigt?
Mina bra sidor är att jag har empati och vill att alla ska vara vänner och tycka om varandra. Jag vill människor väl.
Mina mindre trevliga sidor är att jag är en ängslig och nervös typ.
Jag tål inte stress.
Jag är tankspridd.
Jag säger ofta fel.
För någon dag sedan så kallade jag jultomten för snötomten.
Och jag är tjurskallig.

Det kanske jag inte borde erkänna för sina dåliga sidor är något som man inte vill skylta med. Dåliga sidor är något som man vill låsa in någonstans där det är mörkt. Man vill inte ens erkänna sina dåliga sidor för sig själv.

Jag pratade med min bästa vän i telefon igår och då förklarade jag för henne att jag är en person som har temperament. Vet ni vad hon svarade? Hon svarade att hon visste det. Hon sa att hon ju faktiskt hade känt mig i cirka 8 år nu.
Jag kände mig en aning förvånad för jag trodde att jag hade kunnat dölja den sidan för henne.
Jag frågade på vilket sätt hon hade märkt av mitt temperament. Hon sa att om jag blev på dåligt humör över något så kunde jag kanske himla med ögonen åt det, gå undan och stänga in mig någonstans, komma tillbaka en stund senare och typ slamra med saker.

En sådan lyhörd och fin bästa vän jag har. Och tänk! Verkligen tänk, att hon vill vara vän med mig, en sann tjurskalle som jag är.
Jag känner mig både smickrad och glad att hon kan tycka om mig ändå.
Trots att hon har märkt att jag kan stänga in mig och tjura om jag är på dåligt humör.
Hon är en sann vän. Jag kommer alltid att älska henne.

Jag kommer alltid att älska min familj och mina nära och kära också.
Fastän jag kanske,
ve och fasa,
har råkat himla med ögonen i deras närhet.
Det är bara mitt heta temperament och min tjurskallighet som råkar lysa igenom.
Förlåt mig.
Ni är bäst.