-

Till Rikard.

Det har tagit tid att landa
och jag har vandrat på månen
du vet
Långt bort från sol och värme
fast med vetskap
att du fanns inom räckhåll
you know
Jag kunde se dig skymta fram
Bakom mörker och dimma
kunde jag höra din röst
Och du har väntat ganska många år
på att kanske få en liten bit av tröst
I ensamhet gick jag
övertygad om att solen
var alldeles för het
den har bränt människor ofta
och ingen vill ha cancer du vet
you know
du
vet
att
mörker är hem
svärta är svalt
ändå hör jag hur du ber att jag ska komma fram en dag
Du är galenskap
du är mer
Du är längtan som flyter fram i blodådror
jag ser dem på din arm
Med solkräm över hela kroppen stapplar jag fram
på ostadiga ben
men solen var varm
och ingen ville bränna mig mer

2010-08-02 @ 21:07:51 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Anonym

Tack älskling. Den är fin

2010-08-04 @ 11:41:48

Trackback