Idag är Vide exakt 2 veckor.
Jag upplever honom som ett lugnt och ganska harmoniskt barn.
Jag hade ställt in mig på att den första tiden skulle bli svårare än vad den har blivit. Jag hade räknat med att vara slutkörd, men jag känner mig rätt pigg.
Han sover mer än vad Cilla gjorde som bebis och han är också lättare att trösta när han blir upprörd.

Imorgon blir det en annorlunda dag. Då ska Rikard tillbaka till praktiken efter de första pappadagarna och Cilla ska tillbaka till sin dagmamma efter att ha varit hemma och krasslig.
Jag och Vide ska få klara oss själva.
Jag vet inte vad jag ska känna inför det.
Om det känns läskigt eller roligt.
Det är nog lite blandade känslor.