Nu har jag gått in i en ny vecka.
Vecka 31.



Imorse vaknade jag för första gången under denna graviditet av kramp i vaden.
Gissa vad jag gjorde då?
Jo, självklart sa jag "Hjälp, hjälp, hjälp" så att Rikard vaknade och kunde hjälpa mig.

Jag vet inte hur mycket som beror på själva graviditeten eller hur mycket denna värme spelar in, men det har börjat bli lite tyngre nu. 
På nätterna tycker jag t.ex. att det är ganska tungt att ta mig ur sängen för att gå på toa.
Och ofta vaknar jag av att jag vill vända mig om i sängen och liksom måste häva mig upp på båda armarna för att kunna vända mig till andra sidan.

Och inte är det så lång tid kvar heller, 69 dagar.

Cilla hoppas på att bebisen i magen ska vara en flicka. Hon tycker att bebisen ska heta Lisa.
(Filippa, George och Peter, efter Peter Pan, är andra namnförslag som Cilla haft.)

Inatt jobbar jag min sista natt för en lång tid framöver.
Efter det blir det några semesterdagar och strax efter det börjar havandeskapspenningen.