Nu har jag gått in i vecka 38.
Dagar kvar till beräknad förlossning: 20.

Jag läste på en internetsida igår att en del mammor kan vara nedstämda när förlossningen närmar sig. I mitt fall påminner humöret om en jojo.
Jag kan vara nedstämd, orolig och vilsen men jag kan också känna mig glad och harmonisk.

Igår såg jag filmen Glasblåsarns barn.
Den blev jag faktiskt nedstämd av. Det är en barnfilm, men jag kom fram till hur hemsk den egentligen är.
Den handlar om 2 barn som blir bortrövade från sina föräldrar.
De blir förda till något form av låtsas-land där de glömmer bort sina föräldrar.
Barnen blir behandlade som ting. Som saker som ska vara tysta och söta.
Det jag ser i filmen är barn som far illa. Och föräldrar som förlorar sina barn.
Det må vara hur mycket barnfilm det vill, den är ändå sorglig.



Imorse ringde jag Rikard och sa: Vattnet gick, nej, jag bara skojade.
Det kanske inte var helt snällt av mig.
Han är lite orolig inför förlossningen.
 
Har hyrt filmer på biblioteket som jag hade tänkt se idag.

På eftermiddagen ska vi åka till en optiker och kolla Rikards syn samt kolla efter nya glasögon till honom.

Dessa böcker vill jag läsa för Cilla när hon blir äldre:

Bröderna Lejonhjärta
Ronja Rövardotter
SVJ (Stora Vänliga Jätten)

Rikard menade att Ronja och Bröderna Lejonhjärta kan vi väl läsa för henne redan nu, men åh nej, ännu är hon för liten för sådana böcker. 
Just nu är det Karlsson på taket som gäller här hemma.  
Hur det kunde bli så vet nog ingen.
Jag och Rikard gillar inte Karlsson, han är elak, egocentrisk och allmänt hemsk.