Snart är det valborg.
"Jag kunde varit hund
bara gjort vad alla sagt
jag kunde varit hund
och haft ett koppel runt min hals
bara ylat mot skyn
där jag samlat min längtan
men det blir aldrig så
jag kan aldrig vänta"
S. Hellstrand
Inatt drömde jag att jag hade fött tvillingar. Fast det var konstiga barn. Det var Cillas dockor, fastän de kunde röra på sig. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig.
(Det här är en av de dockor jag drömde att jag födde. Klicka på bilden så blir den större.)
Med Cilla var jag rätt säker på att det låg en flicka i magen. På slutet av graviditeten kallade jag t.o.m. magen för "Cilla" ibland.
Den här graviditeten är mer av ett mysterium. Jag kan se både en flicka och en pojke framför mig.
En annan sak, när jag väntade Cilla, var att jag var mer modig. Jag vet inte om modig är rätt ord, men jag och Rikard gick på en Hellstrand-spelning några dagar innan förlossningen var beräknad. Det skulle jag inte få för mig att göra denna gång. Och att hög musik är något som barnet i magen skulle kunna ta skada av fanns inte i min värld. Då var jag mer sur på kvinnan som satt vid samma bord som oss och rökte.
Nu, när vi var på spelning, kände jag mig orolig för ljudet. Fastän barnmorskor säger att det är okej att gå på spelningar som gravid.
Jag är så glad att min sambo gillar Hellstrands musik. När jag var ung och gick jag på spelningar var jag tvungen att dra med mig mamma eller pappa. Nu har jag både Rikard och min bästa vän att gå på spelningar med. Förlåt mamma och pappa, men det känns ändå som ett steg i rätt riktning. :)
Bebisen sparkar i alla fall varenda dag. Sparkar som både jag och Rikard känner. Sparkar som man kan se utanpå huden. Jag har försökt få Cilla att känna en spark vid några tillfällen men Cillas tålamod är inte tillräckligt stort för att orka vänta.
Till valborg kommer min kusin och moster ner för att fira min kusins födelsedag. Hon blir 16 år. Ska bli roligt. Rebecca är också bjuden, men frågan är om hon kan komma.
Jag ser fram emot att träffa dem, och fånig som jag är, ser jag också fram emot majbrasan.
"och jag byter inga drömmar
om de vackraste palats
mot känslan av att bara få stå still
och se en stad som vaknar
i varenda liten cell
och se vindens händer leka i ditt hår
för drömmar bli till aska
och dan blir alltid kväll
men det här kan vara det vackraste vi får"
S. Hellstrand
bara gjort vad alla sagt
jag kunde varit hund
och haft ett koppel runt min hals
bara ylat mot skyn
där jag samlat min längtan
men det blir aldrig så
jag kan aldrig vänta"
S. Hellstrand
Inatt drömde jag att jag hade fött tvillingar. Fast det var konstiga barn. Det var Cillas dockor, fastän de kunde röra på sig. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig.
(Det här är en av de dockor jag drömde att jag födde. Klicka på bilden så blir den större.)
Med Cilla var jag rätt säker på att det låg en flicka i magen. På slutet av graviditeten kallade jag t.o.m. magen för "Cilla" ibland.
Den här graviditeten är mer av ett mysterium. Jag kan se både en flicka och en pojke framför mig.
En annan sak, när jag väntade Cilla, var att jag var mer modig. Jag vet inte om modig är rätt ord, men jag och Rikard gick på en Hellstrand-spelning några dagar innan förlossningen var beräknad. Det skulle jag inte få för mig att göra denna gång. Och att hög musik är något som barnet i magen skulle kunna ta skada av fanns inte i min värld. Då var jag mer sur på kvinnan som satt vid samma bord som oss och rökte.
Nu, när vi var på spelning, kände jag mig orolig för ljudet. Fastän barnmorskor säger att det är okej att gå på spelningar som gravid.
Jag är så glad att min sambo gillar Hellstrands musik. När jag var ung och gick jag på spelningar var jag tvungen att dra med mig mamma eller pappa. Nu har jag både Rikard och min bästa vän att gå på spelningar med. Förlåt mamma och pappa, men det känns ändå som ett steg i rätt riktning. :)
Bebisen sparkar i alla fall varenda dag. Sparkar som både jag och Rikard känner. Sparkar som man kan se utanpå huden. Jag har försökt få Cilla att känna en spark vid några tillfällen men Cillas tålamod är inte tillräckligt stort för att orka vänta.
Till valborg kommer min kusin och moster ner för att fira min kusins födelsedag. Hon blir 16 år. Ska bli roligt. Rebecca är också bjuden, men frågan är om hon kan komma.
Jag ser fram emot att träffa dem, och fånig som jag är, ser jag också fram emot majbrasan.
"och jag byter inga drömmar
om de vackraste palats
mot känslan av att bara få stå still
och se en stad som vaknar
i varenda liten cell
och se vindens händer leka i ditt hår
för drömmar bli till aska
och dan blir alltid kväll
men det här kan vara det vackraste vi får"
S. Hellstrand
Kommentarer
Trackback