En fin men sötsliskig docka till min dotter?
Cilla ska precis till att blunda ser det ut som på den här bilden, men jag tycker det är en ganska bra bild i alla fall.
Rikard har fått en ny-gammal hobby: prata i radio.
Snart är det jul. Jag har frågat Cilla vad hon önskar sig allra mest och hennes svar är: tjejdocka. Jag funderar på att köpa något sådant här till henne:
Lite sockersöt docka för att komma från mig egentligen, men Cilla har redan så många dockor så jag tänkte att jag ska försöka köpa henne en lite finare docka den här gången. Kanske inte just en sådan docka som ni ser på bilden, men lite år det hållet.
Dessutom tror jag att Cilla skulle gilla en docka i söt klänning, fast det finns en sida inom mig som skriker: Nej, Cilla, gå inte på allt det där! Allt det där med att tjejer ska leka med dockor medan killarna sitter där med sina leksaksbilar.
Men å andra sidan, jag själv växte ju upp med barbiedockor och det blev ju människa av mig med.
Cilla leker hellre med dockor än med bilar, hon gillar glittriga skor, det är bara att konstatera. En av Cillas absoluta favoritlekar är ju att hon är dagmamma åt alla sina dockor. Hur "flickigt" är inte det?
Samtidigt som jag inte vill tvinga in Cilla i någon typisk könsroll, så tror jag att man måste få låta sina barn leka med de leksaker de själva väljer.
Apropå det, Cilla sjöng just "alla osminkade dagar".
Cillas första julklapp är förresten redan inhandlad, en gosedjurskanin som hon har önskat sig.
Rufus har fått ett smeknamn; plåstret. För att han är som ett plåster. För det mesta är det en trevlig egenskap men ibland blir det lite för mycket.
Kommentarer
Trackback